NOT.

Varför är det så att man som invånare i Norden MÅSTE gilla sommaren, sol och värme?
När jag förra sommaren råkade nämna något på jobbet, kring ett fullsatt bord av medarbetare, om att "jag hoppas det blir höst snart".. Jaa, då blev alla knäpptysta (vissa med munnen fullproppad med mat) och jag blev naturligtvis utstirrad som om jag satt med bajs inkletat i ansiktet typ. Sedan kom en väldigt svag och tveksam motfråga till mitt uttalande i stil med "Men vadå.. GILLAR du inte sommaren..?"

Nej, jag gillar inte sommaren. Inte ens lite faktiskt.
Det är varmt och jävligt. Man blir bländad av solen och halvt uppäten av myggor.

Sommaren är den enda tiden på året då jag uppfattar att man har massa lycko-krav på sig.
På sommaren ska man vara glad och lycklig. Man ska göra ditten och datten "för det är ju sååå fiiint väder ute!"

 

My ass, säger jag till det.

Det enda bra med sommaren är att jag slipper krånglet med att klä på barnen alla vinterkläder, och att man inte behöver oroa sig över att halka och stuka röven i fallet.

På dagens schema stod det:

Bollhav, caféhäng, shopping, GLASS i stora lass, vardagsbestyr (icke värda att nämnas), 1h motionscykling och massa bus/mys med barnen förstås.

Nu ska jag gå och fixa mig ett par alldeles för sena kvällsmackor med en stooor kopp té och titta på en film jag fick hem i brevlådan idag - Farväl Falkenberg. Har ingen som helst aning om vad den handlar om men bara namnet gjorde att jag fick enorma längta-hem-rysningar.

Vissa påstår att det är världens mysigaste att vakna upp bredvid en bebis. "ÅHH MYYYYS" bah. 

Nä. Det är det inte alls.

Min bebis väcker mig genom att bita mig i näsan eller när hon försöker klösa ut mina ögon. I regel brukar hon även slå mig lite varstans med sitt ansikte, därav hennes nya namn Facehammer som jag gett henne.

 

Allt detta ovanpå det faktum att jag starkt ogillar att gå upp på morgnarna! Hade jag kunnat så skulle jag sova minst fram till 12 på dagen.

Nu ska jag gå och ta en kaka till frukost...

 

Det spelar ingen roll ifall det är i dagboken som jag skriver ned mina tankar eller om jag målar en tavla. Om jag hittar på egna visor när jag står i duschen eller färglägger hästar och blommor i sonens målarbok. Om jag bakar en paj eller trummar en trudelutt på mina knän. Om jag syr om mina gamla tråkiga kläder eller klipper mitt egna hår. Om jag ger barnen en egenkomponerad föreställning á la cirkus eller dekorerar roliga mönster med ketchup på mina makaroner och köttbullar.

Jag är en skapare.

Av denna enkla anledning så tycks jag aldrig kunna hålla mig ifrån att blogga, för det är så mycket mer än bara vardagsbetraktelser i ord...
Kommunikation i alla olika former, reflekteringar och eftertanke, tidsfördriv. Men först och främst så får jag chansen att skapa min egen värld på ett litet liiitet hörn i det stora vida intranätet. Webbdesign är ju dessutom grymt roligt så det kommer nog dyka upp lite olika designs här emellanåt också.

Allt kommer vara lite huller om buller med designen här ett litet tag, men det ska snart ordna upp sig!